...bloggen.

Heter ju luffaren....

Finns ju en förklaring till det, såklart  

Det är ju det här med Spanien.

Att jag mår så oförskämt bra där med min stav och med en näsa som pekar framåt.

Allt som jag behöver finns i min ryggsäck.

Allt jag behöver för stunden fixar jag under vägen och gör mig sen av med.

Det är enkelt!

Jag är fri och oberoende.

Världsmedborgare på väg framåt.

Jag är en del av ett större sammanhang, som är större än mig själv.

"Den som är nöjd med lite har mest"

sa Diogenes.

Man ska inte nöja sig med att hitta sina värderingar, man ska leva efter dom också.

Så sa han också.

Själv så följde han denna princip till punkt och pricka.

Han levde i djupaste fattigdom.

Han ägde ingenting, inte ens ett hus att sova i.

Det enda han faktiskt ägde var en kopp som han drack vatten ur, men den gjorde han sig faktiskt av med när han såg en liten pojke dricka vatten ur en fontän och formade sina händer som en kopp att dricka ur.

Så här enkelt skulle ju inte jag kunna leva, att ens leva med möjligheten känns befängt.

Men jag förstår tanken med det och jag kan även känna den där förnimmelsen i Spanien.

Allt handlar nog om balans, att ha det man behöver och göra sig av med det man faktiskt inte behöver.

Den här Diogenes var för övrigt en riktigt märklig snubbe.

Han menade att ALLT var tillåtet!

Som ett led i detta så brukade han uträtta sina behov mitt på teatern bland alla människor.

Han masturberade framför andra människor och var det något han var verkligen känd för så var det det att han brukade kissa på de människor han inte tyckte om.

Som sagt, det är ju det här med balans.

Själv så tycker jag att det är rätt så skönt att gå på muggen.

Jag kan sitta där småsjunga och klura för mig själv med lite rökelse, jag kallar det att gå på sammanträde.

Mitt sammanträde med mig själv.

Det vill jag inte vara utan, jag behöver det.

Jag kan nog sitta där rätt så länge när jag tänker efter, men så kan det vara med möten, de kan dra ut på tiden.

Och när det gäller sex så har jag det helst med andra, men är det så att jag mot all förmodan skule ha det med mig själv så skulle jag nog dra mig undan.

Jo, så är det nog.

Och det här kissandet!

Jag äter ju vätskedrivande blodtrycksmedicin, det skulle kunna bli jävligt jobbigt i mitt arbete om jag skulle kuta omkring och kissa på folk till höger och vänster.

Tänk det fackliga, tänk ett jobbig kund!

Balans i Livet.

Och balans i Livet är ju som ni vet det svåraste som finns....!

I alla fall för mig.