...tid.

Ulf Lundell och jag....

Över 35 år.

Det är lång tid och tid betyder.

("den vita viskningen", gitarren som heter så för att den är vit och knappast låter)

Han vet inte vem jag är.

Jag tror jag vet vem han är.

1985, vaktmästare på FK.

En tjej i där vaktmästeriet spelade Lundell på kassett.

Jag blev såld och gick ut och köpte ett par lp direkt.

Kär och Galen hade jag redan hemma, men hade bara spelat igenom utan att egentligen faktiskt ha hört.

Böckerna.

Jack, Vinter i Paradiset och Sömnen.

De slukades på en vecka och orden han skrev satte obotliga ärr i min hjärna.

Självklart var allt det han skrev sant - fattades bara annat.

Han var en ordförmedlare.

Orden blev mina.

Sedan dess har det varit vi 2.

Ibland mer, ibland mindre, men ändå alltid.

1985, Isstadion - Hovet - jag var där själv.

Det var han och jag.

Det var för mig låtarna spelades.

Jag visste att efter det att så här skulle det vara.

Ingenting kunde vara mer rätt än det här.

Den mannen visste vad hela skiten gick ut på.

Alkoholen var ju ett självklart dragplåster.

Men inte bara det.

Visionen om kvinnan.

Ett piedestalfilosofi.

Frihet tror jag det var mer.

Rakt in i skallen, rakt in i blodet.

Ett längtan, en möjlighet till något annat.

Idoler hade jag redan.

Men det här var nåt annat.

Jag blev med det en annan.

Det blev ett sätt att leva.

Och han en man att följa i alla angelägenheter.

Jag spred nog religionen vidare.

Men om mina polare kanske fick en knapp förkylning så blev jag istället obotligt sjuk.

Jag ville inte bli frisk.

Jag fick faktiskt med mig 10 grabbar med tält till Gotland 1986.

Vi skulle göra som i boken Jack.

Sen dess har jag aldrig varit där och kommer nog aldrig dit igen.

En del tjejer gick på min story.

En del andra inte - bye, bye till dem och dem bye, bye till mig.

Nån tyckte nog att vara ihop med mig var som att vara ihop med 2 snubbar samtidigt.

Min exfru såg till att stämma möte med honom på Zinken för en 30-årspresent till mig.

Det var till och med i Radio.

Den presenten är ff den första sak jag tar med mig om det börjar brinna hemma.

Jag kan idag hajja att det blev lite rörigt.

För mycket!

Det här var ju inte nyttigt.

Det hajjar ju vem om helst.

Balans har aldrig varit min pryl.

Är nog inte nyttigt fortfarande, trots att stormen som red mig sedan länge har bedarrat.

Plötsligt slutade han dricka.

Han höll på att dö av det.

Det bekom mig inte särskilt.

Men lite knepigt var det nog ändå.

51 konserter står jag på.

Den 50'e var i Östervåla av alla ställen.

I sommar blir det nr 52 och nr 53.

Han gav upp Stockholm för Skåne.

Det skulle jag aldrig kunna göra.

Han krökar på rätt duktigt igen.

Åkt dit ordentligt för rattfylla.

Jag är nykter och har aldrig ens haft körkort.

Han är en dysterkvist.

Jag försöker se det mesta positivt.

Han kan vara jävligt taskig mot sin publik.

Jag är rätt skojfrisk och schysst mot mina kunder på jobbet.

Idag vet jag att vi är ganska olika.

Samtidigt vet jag att vi har en hel del likheter.

Han kommer aldrig att försvinna helt även om han på senare år har tonats ned avsevärt hos mig.

Tack och Lov att det är Lundellsommar igen.

Nu blir det i alla fall regn!

...ger sig på Försäkringskassan.

Det verkar tillåtet för alla att göra det ideligen....

Nu har jag ju bara 1 dag kvar av min anställning där.

Men ett litet försvarstal tänker jag ändå ge dem.

En organisation eller myndighet innehåller sin personal.

Personal är människor.

Bland människor finns det olika egenskaper.

Egenskaperna formar oss och våra värderingar.

Inom alla sammanslutningar, där många människor kommer samman finns det idioter.

De brukar dock begränsas till ett fåtal - de flesta människor är faktiskt schysta.

Så också på FK.

Men även om man är idiot eller för all del schyst, så har man lagar, regler, förordningar och arbetssätt att följa.

Så är det verkligen på Försäkringskassan.

Man kan inte som handläggare tolka lagen lite som man vill.

Om man skulle göra det, åker man dit.

Så Stefan Sauk.

Klaga istället på de som stiftar lagar och regler.

Eller följ demokratin - rösta bort dem i nästa Val.

Det är mer hederligt än att ge sig på handläggarna på FK.

Mer begåvat också för den delen.

Annika Strandhäll.

Jag vet inte så noga.

Hon sitter kvar.

Rätt eller fel?

I dont know.

Men även så fungerar demokrati.

KD-ledaren bjäbbar från höger.

Hon borde inse att hon har andra problem som stavas abortfrågan och kvinnors rätt.

Kristersson tror jag mer och mer börjar likna en liten sprattelgubbe som snart har sprattlat färdigt.

De som var inblandade i partybilden i Sölvesborg har avgått hela bunten.

Sannerligen inga raketforskare direkt!

De kanske skulle ha skrivit en debattartikel istället?

Det hade nog varit smartare!

Den organisation inom organisationen som jag verkat i.

Till er vill jag bara säga:

In med ny luft!

Till en viss person:

Skäms!

Jag läser om 30-åriga kriget.

Det har jag visserligen gjort otaliga ggr förut.

Men frågan är om inte det egentligen var det 1'a Världskriget?

300 år innan det som istället räknas som det första.

För övrigt så är det gott att leva.

Trots allt!

Alternativet är ju bara allt för tråkigt.  

...igen!

Vad är det de inte har fattat av historiebeskrivningen?

I åtminstonde 2 större städer i Sverige marcherar alltså nazister på 1'a maj 2019.

Flera 100-tals.

Jag kan inte annat än anta att de är väldigt lågbegåvade, men igångsatta av någon lite mer begåvad.

Så såg det ut på 30-talet också!

Vi vet hur det gick sen.

Nazisterna möts av motdemonstranter.

De verkar ju inte så sällsamt begåvade de heller om jag ska vara ärlig.

Båda falangerna ger sig på varandra och på Polisen.

Jag tycker gentligen inte att det ena gänget är mycket bättre än det andra.

Våld har aldrig varit någon lösning och föder som bekant bara mer våld och hat.

I Spanien har de börjat lyfta fram Franco som en rätt schysst snubbe.

Statyerna och fotografierna dammas av och allt verkar glömt.

Människors minnen är kort.

Jag har fått klartecken för ytterligare 1 år.

Besökte min husläkare för en liten tid sen och han gav mig ett greencard till nästa gång vi ses.

Allt var faktiskt helt i sin ordning, förutom att jag är en lätt åldrad, romantisk och nykter idiot precis som vanligt.

Jag tycker att det är ett elände att gå till husläkaren.

Min pappa är den störste hypokondriker jag känner till.

Undrar om inte jag är den näst störste hypokondriker som jag känner till?

Fast på ett helt motsatt sätt.

Medans han gärna pratar om alla sjukdomar han tror han har, så håller jag på fullständig sekretess kring de jag eventuellt skulle kunna ha.

Medans han gärna går till läkarn och undersöker sina inbillade sjudomstillstånd så går jag helst aldrig till Vårdcentralen överhuvudtaget, för det är när jag går dit jag tror att de hittar allt möjligt och per automatik ger mig den sista dödsstöten och biljetten till överfarten.

Jag vet inte varför jag blivit så.

Kanske har det med åldern att göra?

I vilket fall så blir det så i min skalle.

Faktum är att jag brukar försöka manipulera mig ifrån att gå till doktorn.

När min årsförbrukning av min blodtrycksmedicin är slut ringer jag hit och dit för att försöka manipulera och finta nån syster eller sköterska till nån förlängning utan att behöva gå dit överhuvudtaget.

Ibland går det, ibland går det inte längre.

Just nyss gick det alltså inte längre!

Det är faktiskt så illa att jag inte planerar så mycket bortanför läkarbesöket.

Jag föreställer mig att det som finns där bortanför kanske inte blir av helt enkelt.

Inte med mig inblandad i alla fall.

Men nu blir en jävla massa av och det blir lite bråttom med allt jag vill göra tills nästa läkarbesök.

Därför är det ibland stressigt att vara jag.

Kanske borde jag gå i terapi för det här istället.

Låta nån rota runt i skallen på mig.

Det kan jag göra om tillfälle ges, det gör jag själv rätt ofta, det är inget som skrämmer mig.

Fredrik Wirtanen.

Eller är det med V som i Virtanen.

Skitsamma.

Jag ska läsa hans bok.

Han åkte ju i Metoo.

Undrar om det inte faktiskt var han som straffades hårdast i Sverige?

Ja, näst efter han Teaterchefen som faktiskt tog livet av sig.

Säkert var det så att Wirtanen var en skitstövel i många sammanhang.

Men förmodligen ingen drogandes våldtäktsman.

Jag hade svårt att tro det då och har lika svårt att tro det nu, efter att ha läst en del utdrag ur hans kommande bok.

Det var ett jävla drev han fick efter sig.

Jag gillar inte drev, har aldrig gjort.

Det hat som spydde över honom då och som fortfarande visar sitt fula tryne ibland kan jag inte ens föreställa mig.

Jag kan ha en liten aning.

Jag har faktiskt ett enmansdrev efter mig.

Det gör faktiskt tillräckligt ont ibland, fast jag borde veta bättre.

Tack till er som stödjer mig i det - ni vet vilka ni är!

...Paris!

2 ggr på tågluff i slutet av 80-talet....

2 ggr på 00 talet som vuxen.

Jag har varit inne i Notre Dame med min mamma.

Jag föredrar dock Sacre Coeur.

Frankrike var länge mitt favvoritland näst efter Sverige.

Numer är Frankrike ersatt på den positionen av Spanien sen flera år.

Förbannat trist att Notre Dame brunnit.

Ännu mer trist att "the haters" såg sin chans att hata och polarisera bakom sina tangentbord och mobilknappar.

Det tog inte ens en timme innan det skylldes på muslimer och terror.

Att en olycka i renoveringsarbetet tycks ligga bakom branden i Notre Dame spelade såklart ingen roll för de högerextrema som genast började sprida konspirationer om religionskrig i sociala medier.

Västvärldens undergång var nära!

Olyckskorpar kraxade från sina lövfattiga träd kring ankdammens vassruggar runt om här i Sverige.

Snart skulle det vara Sveriges tur.

Vänta bara.

Extremhögern är just snygg.

Jag tror inte ens de gillar Sverige.

Man gillar bara hat.

Estonia sänktes av en rysk Ubåt.

Det störtade inga flygplan in i World Trade Center.

Och Sveriges Riksdag vill att Sverige ska bli muslimskt.

Kom igen, kom igen, hör ni inte hur jävla korkat det låter?

Frankrike har sina sociala problem.

Sverige också!

Med att hata och ljuga bakom skärmar är inte vad vi behöver.

Det är bara en sak.

Fegt!

Jag tänker tona ned den nyktra alkoholisten Peter som funnits som en lapp i pannan på mig.

Jag har snackat färdigt om det där.

Inga mer föredrag.

Nu tänker jag bli mer anonym.

Det blev för stort.

Nog nu.

Dags att bli Peter.

Vem det nu är?

Jag är utsatt för en jätteattack av en liten smurf.

Det kommer att sluta med att smurfen kommer att smurfa vidare och att jag kommer att smurfa kvar.

...över saker och ting.

Längre....

Det är därför den här bloggen slumrar så sött mest hela tiden.

Nu när jag skulle logga in, så kom jag knappt ihåg lösenordet.

Men nu blir det i alla fall av.

Det händer att det finns dagar då jag tänker: ikväll blir det fan en blogg, tror jag bestämt.

Men sen när jag kommer hem så har ilskan lagt sig, eller så orkar jag helt enkelt inte.

Jag är inte så uppjagad över något just nu heller, men tänkte ändå skriva av mig lite här.

Vi kan väl börja med det här med bussköerna.

Jag tycker inte att det finns några sådana längre.

Jag har därför tagit på mig uppgiften att värna om dem.

Som ett kulturhistoriskt arv, eftersom jag börjar anse mig själv som en relik från en svunnen tid.

Jag drar mitt strå till stacken för ett ordningssamt ombordstigande både morgon och kväll.

I ur och skur ställer jag mig och frontar köns bildande.

Jag står inte och gömmer mig i någon busskur, sånt kan andra hålla på med.

I ur och skur står jag alltså där.

Oftast, i ärlighetens namn så kommer jag nästan alltid först på bussen, säkert i över 90% av fallen.

Och i runda slängar så har jag nog gjort mig förtjänt av det i 75% av de 90%.

I de fall jag eventuellt och mot förmodan inte gjort mig förtjänt av det, i kötid räknat, så har jag ändå gjort mig förtjänt av det resonerar jag.

De andra verkar ju inte bry sig.

Och jag kan ju inte ansvara för andra människors försumlighet eller brist på ordningssinne.

Härom dagen höll jag dock på att bli överkörd.

Av en folkilsken kärring i 50-årsåldern med snofsig outfit och pulsmätare runt armen.

När jag stakar ut kön så innebär det att jag tar plats längst fram vid gatstenen.

Min kropp är snett vinklad så jag har båda ögonen riktade mot bussens ankommande färdriktning.

Samtidigt gäller det att ha ögon i nacken för vad som händer åt andra hållet så ingen smygare dyker upp i ryggen på mig.

Smygarna är den värsta sorten.

Jag skulle säga att de är utstuderat lömska faktiskt.

De kommer aldrig före mig ombord.

Jag brukar stoppa dem med höger arm utsträckt när jag går på.

Men åter till den här damen.

Hon kom gåendes mot mig i bussens färdriktning.

Jag såg henne komma från långt håll.

Jag såg också hennes avsikter.

Hon var inte intresserad av min busskö - hon var ute på spatziergang.

Helt klart ville hon passera mig på min högra sida, hennes vänstra - i takt med gatstenen.

Där stod ju jag!

Det blev ju en krock helt enkelt.

Precis som hon förmodligen ville och jag redan räknat ut.

Hon skrek till URSÄKTAAAAA...

Ni vet sådär man säger när man absolut inte vill be om ursäkt, utan snarare precis tvärtom.

Jag meddelade henne att hon var en Mupp av gigantiska proportioner, om hon inte kunde utnyttja utrymmet som var ca 2 m mellan min rygg och busskuren.

Hon ilade vidare med sin lekamen och jag sökte med himlande bruna ögon förståelse från de övriga 2 personerna i bussköns oordning.

Jag fick ingen respons alls!

Ibland, bara ibland, undrar jag över andra människors bild av mig.

Nu till lite historia.

Jag gillar ju historia.

1470 000 liter öl rann ut på Londons gator 1814 från bryggeriet Meux and Company.

Det var några ölkar som brast.

Den väldiga ölvågen som forsade fram dödade 8 personer och skadade ännu fler.

År 1788 var det krig mellan Österrike och det Osmanska riket.

Vid ett slag la det österikiska kavalleriet(husarerna) beslag på ett gäng flaskor snaps som de inte tänkte dela med sig till infanteriet av.

Tumult uppstod och en del skott avlossades eftersom infanteristerna blev väldigt sura.

Efter ett tag så blev läget så pass förvirrat att hela regementet trodde att det var turkarna som anföll.

Det slutade med 1200 självförvållat dödade och skadade österrikare.

Snaps i Midsommar är alltså inget bra - om man nu ska lära sig av historien.

Vilket vi iof aldrig gör - det är ett som är säkert!

...smällare och raketer.

Nu ska det tydligen totalförbjudas om jag är rätt underrättad....

Jag har ingen synpunkt på det egentligen.

Jag konstaterar bara att hundarna, Mattarna och Hussarna är känsligare idag än de var på 70-80 talet när jag och min generation smällde på.

Vi smällde på inte bara på Nyår.

Det var även Påsk och Valborg.

Inte kommer jag ihåg den här hunddebatten från då.

Inte alls, inga sura Mattar eller Hussar heller.

Nu ska jag ju vara alldeles ärlig.

Jag och hundar har aldrig varit särskilt kompartibla, det ska sägas, så kanske har mitt minne fördunklats en aning.

Men förbjud då skiten för all del, det blir åtminstonde jävligt skräpigt efteråt och nån ska ju plocka upp det också.

En annan grej som jag klurar på är också det här med Allmän Värnplikt.

Det har väl införts igen, även om den inte verkar så där väldigt Allmän?

Idag skulle nog befälen ha det svårt.

De skulle ju ideligen riskera att kränka de värnpliktiga.

Jag fick bädda om min säng otaliga ggr innan min Löjtnant inte kallade den för ett råttbo.

Det här med att åla medelst hasning på backen fick vi ju ockå göra så att armbågarna blödde.

Det förekom att befälen skrek på en oxå -  de kunde faktiskt kasta ur sig att man nog var rätt kass på det mesta.

Sånt som här ovan skulle få svårt att förekomma idag.

Det skulle ju vara påbud om kränkning hela tiden.

De har infört kölappssystem på Hemköp/paktetutlämningen där jag bor.

Det är bra, det var på tiden, det har varit oordnad kö där rätt länge och jag har fasat för att hämta mina paket.

Visserligen tycker jag de borde byta ut personalen oxå, för de är sällsamt långsamma.

Idag tryckte de i alla fram min nr 11.

Döm om min förvåning när en snubbe dansar fram före mig och säger att spel går före.

Va?

Mycket riktigt!

Tips, odds och hästar går före oss som ska hämta ut paket.

Inte heller behöver de alldeles uppenbart ha nån nummerlapp.

Det är tydligen skillnad på gamblers och oss i paketpöbeln.

Jag tycker det är orättvist!

Jag blev rätt kränkt faktiskt....

...människor.

Karin Frostensson är en sådan....

Ni vet hon som är gift med den här kulturprofilen som dömts för våldtäkt, Arnault.

Svenska Akademin och all that shit.

Hon vittnade till hans fördel i Hovrätten.

Nu har det sipprat fram vad hon faktiskt sa där i Hovrätten.

Hon beskrev honom som en mycket varm, älskvärd och sympatisk människa.

Hon borde veta, eftersom hon levt 43 år med honom, säger hon.

Snarare är det nog de 43 åren av blåsning tillsammans med honom som hon försvarar, än själva maken i sig.

Att han varit notoriskt otrogen är väl ställt utan allt rimligt tvivel och att han våldtagit är väl synnerligen högst troligt, eftersom han fällts både i Tingsrätt och i Hovrätt.

Förmodligen är hon helt medberoendeskadad och då vet hon inte vem han är överhuvudtaget.

Det vet inte de kvinnor om de adressater som de tillskriver i landets fängelser heller.

De lockas helst av psykopater och dömda våldsbrottslingar.

Mördare av andra kvinnor går fint!

Breven går väl ut på att kvinnan känner honom, när ingen annan gör det.

Han är missförstådd, men hon förstår.

Jag vet inte vad såna här kvinnor(för det är övervägande kvinnor) failar i huvudet med.

Men pinsamt är det!

I de flesta andra angelägenheter tycker jag för övrigt bättre om kvinnor än om män.

För det första är de mycket vackrare, men framför allt så är de så mycket mer fredligare.

Jag har öroninflammation i höger öra.

Det väller ut demoner i en gulaktig klet därifrån.

Men antibiotika och fetvadd kommer nog att göra susen  

Jul om en vecka typ.

Jag gillar Jul.

Jag är nog vad man skulle kalla en Julromantiker.

God Jul allihopa!

Men ta det lugnt med spriten!

Det är barnens högtid framför allt.  

...har smurfat färdigt!

Trots fartblindheten i sin makthunger insåg han till slut att det var en omöjlig uppgift....

Han tog ju taktpinnen mot makten redan på Valkvällen.

Jag förstod aldrig det!

Att det inte matematiskt skulle gå ihop utan att blanda in hajarna som kommit in i swimmingpoolen kunde väl vem som helst som kunde räkna efter lite faktiskt förstå.

Hans maktberusning var verkligen inte särskilt snygg att skåda.

En pajas, en smurf.

Nu är det Löfvens tur.

Vet inte om det blir så mycket lättare.

Jag är inte så säker på att det är en sossarna - centern regering det här landet behöver.

Har ni tänkt på en sak?

Under den mesta tiden som människan har funnits här på jorden så har vi tillbringat tiden med att försöka hålla oss själva och de runt omkring oss vid liv.

Vi har kämpat med att bruka jorden och dödat djur för att hålla svälten borta.

Fiender bekämpades för att få behålla det som var vårt.

Numer går vår tid åt till jobb och karriärer som inte bara för något gott med sig.

Efter jobbet går vi hem till tv'n eller datorn och matas med reklam för grejor som vi inte behöver, som sen köps med pengar men som vi inte längre ser eller vidrör, de åker istället hit och dit som en puck på en hockey-rink, helt elektroniskt.

Jag mår bra, men ändå mår jag inte riktigt bra.

För första gången i mitt liv så är jag nog rejält stressad.

Varningssignalerna är en del.

Det är många saker som påverkar.

Jag får bryta ned dem för att ta dem en och en för att sen göra mig av med dem.

Framför allt så är det ett visst beslut som hänger på mig och tynger ned.

Den här Hollywoodfrun Gunilla!, finns hon på riktigt?

Hon ska ge ge fan i att ge sig på GW.

Istället borde hon pröjsa tillbaka det hon är skyldig mitt företag.

Det är bara att erkänna!

Min podd dog.

Det blev i alla fall 3 avsnitt.

Bättre än inget.

Över 1000 pers har i alla fall lyssnat.

Har det bara kunnat hjälpa en endaste person så var det värt det.

Jag hade inte kraft och tid att ge den det den behövde.

Förlåt Nariman!

Diktatorer tror tammefan de kan göra vad som helst.

Till och med i andra länder.

Putin var ett tidigare exempel på det.

Nu har vi Saudarabien som ett nytt.

Att slakta en egen medborgare på sin ambassad i ett annat land är ett nytt lågvattenmärke.

Ståltrådsfällor sätts upp halshöjd i Karlstad mot cyklister.

Hoppas man tar den dåren!

I veckan var det ett nytt rekord på Gullmarsplan.

Så mycket fågelskit hade jag aldrig förut sett.

Dessutom fungerade 0/noll rulltrappor.

Tunnelbana och tvärbana inräknade.

Det är fan inte konstigt att man längtar efter att bli luffare....