...menar!

Att jag är en militant nykterist som är mot allt vad som kallas öl, vin eller sprit....

Att det är just därför jag snackar och tycker saker som jag gör!

Inget kunde dock vara mer fel!

Jag är nykter alkoholist, det är en enorm skillnad.

De som kallar mig militant är oftast de som själva har de största problemen med sitt drickande.

De som lider som jag led.

De vet att jag vet!

De gör det för att skydda det enda som de tror håller dem uppe.

De gör det för att med tystnad hålla mig utanför.

Jag ser inte alkoholen som roten till allt ont i samhället och jag har inte dedikerat mitt liv till att stoppa den varhelst jag ser den – om det så är det sista jag gör!

Jag kedjar inte fast mig i dörren till en av Systembolagets butiker i ett försök att förhindra människor från att gå in där för att handla och jag är inte den flitigaste flygbladsutdelaren någonsin i min kommun i en tröstlös kamp mot alkoholkonsumtionen i samhället.

En del av det här ovan har kanske historiskt hört till den svenska nykterhetsrörelsen.

Jag är dock ingen nykterhetsrörelse, däremot är jag som sagt en nykter alkoholist som har AA att tacka för att jag överhuvudtaget lever idag och det är en jävla skillnad.

Jag kan säga att nykterhetsrörelsen till stora delar har rätt, men de vet själsligen inte varför, det vet bara vi nyktra alkoholister och förmodligen eller i synnerhet de barn som växer upp vid sidan till missbrukande föräldrar.

Min högsta dröm är kanske inte att kunna sitta och smutta på ett glas rött vin eller med en immande stor stark, men jag önskar att jag hade haft möjligheten till det valet.

Men eftersom det förmodligen kommer att leda till att jag bryter mig in i Statoilmacken när vinet och ölet tagit slut för att roffa åt mig de folköl jag kan hitta, så tvingas jag avstå.

Jag låter bli, det är mitt val.

Jag gör det valet varje dag, en dag taget...

Det finns bara två vägar för mig – total avhållsamhet eller ständig fylla, ut eller in i dennsamma och ständig ångest.

För mig handlar det om kaos eller något som liknar någon slags ordning.

Eftersom jag är lyckligare, snyggare   och mer framgångsrik som nykter alkoholist än missbrukande alkoholist får det bli den nyktra vägen.

Jag är inte den proffsiga Peter som idkar avhållsamhet för att det främjar min karriär att inte tappa kontrollen på firmafesten, lika lite som jag är den hälsosamma Peter som hellre dricker ett glas morotsjuice, inte heller den principiella Peter som inte ens tycker att man ska använda alcogel eller t-sprit till bilen och till sist men inte minst så är jag inte heller den religiöse Peter som tror att spriten leder ned till Djävulen.

Men jag är rätt så kaxig i min nykterhet, det är sant.

Jag pratar gärna vitt och brett om att jag är nykter alkoholist.

Jag gör det här än där, i många olika sammanhang, jag gör det med kreti och jag gör det med pleti.

Ibland för såna som vill höra, men lika ofta med såna som inte vill höra.

Jag gör det säkert av en mängd olika orsaker.

Men av en orsak främst!

Jag vill slå sönder tabun och bryta tystnaden.

Jag är inte särskilt anonym, ibland borde jag kanske vara det mer, jag vet, men jag lider som fan av att se människor i min närhet lida som jag led och inte våga söka den hjälp som jag vågade söka...

Jag fortsätter!

Med en dåres envishet....