...Dn.

Inger lite hopp....

Jag läser på Dn. Debatt om att religion kan vara en väg ut ur våldsbejakande extremism.

Om det verkligen kan vara så vet jag faktiskt inte så noga.

Det har ju inte verkat så hittills!

Det positiva är istället vilka som står bakom artikeln, eller rättare sagt blandningen av dem.

En Imam, en kristen ärkebiskop, en ordförande för det judiska centralrådet och den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

De tre religionerna vi kan knyta in här ovan har sitt ursprung från Abraham och hans förbund med Gud .

Alla tre är abrahamitiska religioner.

Tillsammans utgör de mer än 50% av världsbefolkningen.

Man kan alltså lite förenklat säga att Abraham är samma "pappa" till världens största religioner.

Lika förenklat kan man då också säga att dessa religioner på sätt och vis är "syskon". 

Är man syskon, har samma förälder, har placerats i samma vagga så har man en hel del gemensamt.

Man växer upp, drar åt olika håll, skapar egna talanger och egenskaper.

Det borde finnas mer gemensamma nämnare än det borde finnas saker och ting som skiljer.

Problemet är att de här religionerna historiskt sett istället ger sig på varandra.

Problemet är också att dessa religioner har skapat undergrupper såsom katoliker/protestanter- sunni/shia som också ger sig på varandra.

Hur kan så mycket hat finnas där kärlek borde finnas?

Jag har ingen jävla aning.

Förmodligen måste man gå tillbaka till ursprunget för att kunna hitta en förklaring.

Vart gick det galet?

En klok man sa en gång:

"Att ha en tro som hjälper en i livet är något vackert, fint och eftersträvansvärt.

Det är  först när vi börjar blanda in religion, kyrkor, präster och böcker som det börjar bli farligt."

Jag har ingen tro.

Jag kan t om avundas dem som säger att de har en.

Jag skulle tro att livet blev lite lättare om jag var som dem, om jag hade det de säger sig ha.

Jag är inte ens på bron till en tro.

Jag har faktiskt inte ens börjat bygga den där bron.

Jag vet i ärlighetens namn inte ens om jag vill börja samla ihop delarna till det byggandet.

Kanske räcker det med att jag en indian tatuerad på min vänstra underarm , Santiagokorset på min högra motsvarande, att jag själv står där nånstans mitt emellan och har min längtan och tro på en högre makt som hjälper mig och kanske leder mig på rätt väg när jag är på väg att spåra ur?